Fjärde deltävlingen i årets ERCup är så avklarad, Falkenberg var platsen för drabbningen i söndags. Vi åkte på lördagskvällen för att slippa stiga upp mitt i natten, tyvärr kunde inte Kurte komma loss på kvällen så det var lite tyst i bussen, Ni ska veta att snacka kan den grabben.

Vi hann precis besiktiga på kvällen innan dom stängde, då fick vi skjuta bilen från besiktningen, tomgången var väck. Vi chansade på fukt efter regnresan bakom bussen, men icke, på söndagsmorgonen var det likadant. Tjuvluft återstår som diagnos, efter lite sökande hittas en slang under insuget på det trängsta stället i hela bilen känns det som just då. Sen spann hon som en katt igen.
Träningen gick som en smäck, både Anders och Acke var nöjda med bilen och vi hängde med bra – trodde vi! En 25:e plats av 33 startande var långt från målet och vad vi kände, nya tag gäller, det är ju faktiskt målgång efter sex timmar som räknas.

Anders tar starten, inte ledningen alltså utan vår start om nu någon trodde annat, en problemfri resa men som också bekräftar att det går fort idag, lite för fort för vår racer som inte riktigt hinner med. Kurte tar över men blir åksjuk idag också, nästa gång gäller tablett men också mer dricka, undertecknad tar över och därmed startar cirkusen på allvar!!!
2 varv sedan kommer teknisk flagg ut, ja just det, för bil nr 14! In i depån och det visar sig att huvlåset lossnat, de var billiga men snart hade det betalat sig i både silvertejp och tid att lägga till en hundring per styck.

Ut på banan igen, mycket trafik och svårt att komma in i tempo då man vid omkörning får svårt att hålla spåret och tappar fart, får upp flåset och ligger och jagar Citius vita Toyota och SnowDragons BMW ut på rakan, BMW:n åker om och jag hakar på, då går de båda ihop mitt framför mig och Toyotan vänder i en retursladd mitt framför nosen, kan tala om att så hårt har jag nog aldrig trampat på en bromspedal! När smällen känns oundviklig slutar Toyotan snurra och går baklänges åt höger, hur vet jag inte, men mitt i alltihop lyckas jag släppa bromsen och styra undan åt vänster som jag redan tidigare planerat för i ett sjätte sinne. Där kunde det blivit en ny modern look på Oplen men skönast var att slippa ramma Toyotan i förardörren med tanke på den stackars föraren där bakom, borde gått i ca: 130 knyck.
Upp i tempo igen och på det så det ryker, då går gaspedalen i botten utan motstånd! Rullar på tomgång runt halva banan samtidigt som jag skriker på depån att jag kommer in, ingen svarar, skriker lite högre denna gång, fortfarande inget svar. Nä nu J-lar, svara för H-e och sitt inte och sov med headsetet i knät! Kan säga att det rinner till på vägen till depån och till slut skriker jag i micken så de borde hört det utan elektroniska hjälpmedel, men inget svar från egna personalen. Ut ur bussen trillar killarna med headsetet på huvet, dom hör mig inte och är alldeles oskyldiga, innan det gick upp för mig var det tur att man satt fast i ett sexpunktbälte!

Vajerlåset hade släppt vid pedalen, 10 minuter senare var jag på banan igen och hade också fått höger backspegel justerad då bl a GM höll på att trängas av banan då jag hade noll koll på allt utom min nummerskylt på dörrsidan som vackert lös i högerspegeln till mindre nytta.
På det igen, någon pace till sedan skrapade det i radion, 2 varv sedan kommer Du in för byte, och dom hörde ju inte mig så det var inte lönt att protestera hur roligt det än var på banan.
Då får jag se att laddlampan glirar vackert rött, eller var det solen som speglade sig? Nejdå vid ankomst till depån visar det sig att fläktremmen gett upp, in i bussen med sin kompletta verkstad, nej - neeejjj! ingen fläktrem, den kom inte med utan ligger kvar i verkstan - i Alvesta!
Gatlopp i depån, till Autoart som dagen till ära också åkte Opel och där fanns en fläktrem.
20 minuter till inkl tankning tog det bytet.
Acke tar vid men tvärnitar efter en meter, handskarna i fickan! Som i sin tur är gömda under det bastanta sexpunktsbältet. Nu är vi ute igen och Acke får en ganska problemfri resa med snabbaste varv som resultat. Tyvärr hör vi han i radion så när vi ska ta in honom säger han bestämt NEJ - det här är så roligt så jag kör mer!

Anders tar till slut över, kommer in efter en stund då han hör oljud i bakvagnen, vi kollar hjullager men det känns ok så ut med Dig där Du ska va!
Anders tar bilen i mål på en 23 plats, långt från vårt mål men ändå.
Till saken hör också att tankanläggningen brakade ihop då kroken som håller den uppe gled ur vajern varpå ramen nu mest liknar ett vikingaskepp i formen, men kärlet höll.
Men som sagt: vi hade i alla fall tur med vädret! OCH vi ser fram emot den 7 september då nästa race går på Knutstorp, och DÅ ska vi…………

Tack Staffan på Ryssby Reklam, Ni vet företaget med allt inom företagsprofilering inkl arbetskläder, och Lasse Dahl från ett av Alvesta framgångsrikaste företag, VIDA, som båda med sin närvaro gjorde dagen extra rolig då det var deras första besök i denna cirkus!

På återseende!!!