Så var det då äntligen dags, efter hela vinterns skruvande skulle vi få lön för mödan, säsongen är i gång! Lördag eftermiddag är vi lastade och klara efter att bl.a. städat ur 2 musbon ur bussen, nästa vinter blir att ladda musfällan, något som det brukar skrytas om …….

Vår teambuss går som vanligt som en klocka och tar oss säkert till tävlingarna, väl framme besiktigade vi racebilen samtidigt som grillen laddades. Vår nya teammedlem Fredrik visar sig ha flera strängar på sin lyra och grillade nötskivor och dirigerade medföljande ”fjortisar” så de blandande en pastasallad till köttet som inte gick av för hackor.

Efter en natt med diverse snarkningar och nattliga utflykter ”bakom buskarna” så var alla vakna vid halv sju, och någon av oss var t.o.m. utvilad efter en god natts sömn!

Vi hade gott om tid på oss till träningen, där Anders skulle värma upp bilen och känna av så allt var ok efter vinterns skruvande, när han kommer in och ska byta får vi reda på att vi har svartflagg! Vad i hela ……. , visar sig nu inte så allvarligt, vår transponder gav inget utslag vilket i och för sig är allvarligt. Vi hittar ett glapp i en jordkabel efter lite sökande och Fredrik ska ut för första gången, nervös som attan ger han sig iväg genom hela första kurvan, då det händer……. motorhuven flyger upp, RIDÅ!!!!  Vi lyckas på träningen glömma huvlåsen. Skämmigt så det förslår, en sprucken ruta och en förskräckt Fredrik blir resultatet förutom årets första Safety Car i ERCup.

Ut igen och få några varv i kroppen innan Acke går ut och försöker sätta en bra tid för startpositionen. Det blir trettonde ruta och vi konstaterar att det är inte så lätt att lära känna bilen efter vårt effekttillskott.

Starten går bra och Acke laddar för omkörning i högfartsböjen, dumt, för framförvarande lämnar inte plats och vi åker av på andra varvet i ett 6 timmarslopp. Vi står därmed för första Safety Car även under race 2009! Okey då, Ackes första avåkning på 4 år!

Skadorna inskränker sig till en massa sten mellan fälg och däck samt att bakstammen ändrade form vid bärgningen. Ut igen och nu går det bra i tjugo minuter, sedan tappar bilen orken och går bara på 2 burkar, tar sig till depån själv och vi hittar olja i en tändhatt som torkas väck, sedan går hon igen.

Anders tar vid och hon går som en klocka i nästan en timme och vi hänger med bra i varvtiderna. Vid tankningen är det dags för Fredriks premiär men när han startar så ser det mer ut som en flygplansuppvisning med världens dimmoln bakom bilen! Anders hade högt temp och det visar sig att hon skjutit ut vattnet, tyvärr genom motorn! Vi beslutar oss för att bryta då vi inte vill sabba motorn mer genom ett snabbt byte av topplockspackning, istället ska vi lugnt och fint ta reda på vad som hänt och varför. Vi har teorier om att topplocksbultarna skulle efterdragits, att kylaren måste få effektivare luftflöde med den nya högre effekten eller att vi helt enkelt måste byta till plåtpackning.

Kan säga att besvikelsen var total då vi haft väldigt höga förväntningar på detta race, men vi lyckas dels själva sumpa för oss men också förlitat oss lite för mycket på andra utan att ”läsa in själva”.

Tänker både på vad som händer rumt omkring motorn med högre effekt men även att det blir en helt ny bil att lära sig köra.

Nu siktar vi på Kinnekulle 23 Maj, nu har vi ju lärt oss lite till!

Grattis Suprise med vitröda BMW:n som tog årets första seger, grattis också alla Ni som kom i mål! Lite beröm för kämpatakter till Motor Event som när dom inte fick sina ordinarie motorer klara gick och köpte en bil till, 3 dagar före racet, bygger om den som dom vill ha den och kommer till start!